I mitten av 1980-talet kom internet till Sverige. Tio år senare var drygt en miljon svenskar uppkopplade på det världsomspännande nätet och vi började med att samtala med varandra via datorerna. Under andra halvan av 90-talet skaffade de första pionjärerna Facebook. Det spelades dataspel och vi började dejta online. De fysiska mötesplatserna blev färre och inte lika populära. Vår sociala samvaro skedde allt mer via datorerna, och vi behövde inte lämna hemmet för att umgås. Under 2000-talet kom mobiltelefoner och läsplattor och bidrog till ännu mindre fysisk aktivitet och färre möten i verkliga livet.

– Överkonsumtion av mat gör oss inte bara överviktiga, vi blir också mer passiva. Vi har successivt byggt bort den naturliga motionen. Den stillasittande tonåringen framför sin dator, läsplatta eller mobiltelefon dricker gärna läskedrycker, äter godis och chips istället för mat. Idag har nästan varje skolbarn en uppsättning tekniska hjälpmedel. Det som händer i mobiltelefonen är många gånger intressantare än aktiviteterna på skolgården som aktiverar kroppen. Barn och ungdomar som inte utövar någon sport eller spelar ett instrument föredrar kanske att umgås med andra via internet när de kommer hem från skolan, säger lundaprofessorn Charlotte Erlanson-Albertsson.

MÄTTNADS OCH HUNGERSIGNALER BLIR SÄMRE VID ÖVERVIKT

Charlotte menar att barn som är normalviktiga upplever hunger och mättnad tydligt. De flesta normalviktiga barn rör sig mycket och de är klara över när de är hungriga och de är väldigt bestämda när de är mätta. Deras aptitsignaler är tydliga. Det går inte heller att tvinga dessa barn att äta något de inte vill ha eller tycker om.

– Vuxna med ett stillasittande jobb väljer oftare att äta kolhydrater i form av bröd, bullar och andra sötsaker. Hjärnans bränsle är kolhydrater och det ger snabb energi. Men gör vi inte av med kalorierna går vi upp i vikt. Kolhydraterna vi äter framför skärmen som inte omvandlas till energi omformas till fettvävnad, säger Charlotte.

Aptiten förändras när vi blir äldre, menar Charlotte. Då tappar vi muskler, vilket är inprogrammerat i våra gener. Många äldre förlorar aptiten, främst för protein och fett. Gamla människor behöver äta protein, det är något vi ska tänka på. Den smak som finns kvar längst och högt upp i åren är smaken för det söta. Gamla tycker om sött, antingen det är kakor, kaffebröd eller karameller. De blir glada och får energi, och det är viktigt att de får denna extra kraft.

MOTION PÅVERKAR APTITEN

Det går inte att äta stora portioner med kaloririk mat för att sedan försöka kompensera dessa matportioner med att vara fysiskt aktiv. Man behöver röra sig oproportionerligt mycket för att bli av med kalorier. Vi ska röra oss för att få bättre metabol hälsa, vilket betyder lägre blodfetter och lägre blodsocker. Alla behöver daglig motion. Motion hjälper oss att äta lagom mycket mat. Det är där den stora vinsten finns i motion.

– Motion motverkar övervikt genom att aptiten blir lagom och att vi väljer protein. Vår kropp är byggd att vara i rörelse, och fysisk aktivitet bidrar till att hunger- och mättnadssignaler blir tydligare. När vi rör på oss blir vi hungriga, hungerhormoner ökar i blodet och vi får en klar indikation på att när vi är hemma igen är det dags att äta, säger Charlotte och fortsätter:

– Rörelse tydliggör alltså vår hungerkontroll, men det gäller också kontrollen av mättnad. Mättnadssignaler frigörs efter att vi ätit och ger informationen att det är dags att sluta äta och att även vänta lite med att äta nästa gång. Det finns en annan viktig fördel med motion. Förutom att musklerna styr vår rörelse så styr de vilken typ av mat vi vill ha. Musklernas energikälla är protein och efter att vi varit fysiskt aktiva kommer det en stark signal att vi ska äta, framför allt protein. När vi är stillasittande och blir trötta vill hjärnan ha kolhydrater för att bli pigg.

SMÅ STEG MOT FÖRÄNDRING

Det finns studier som visar att mycket tid framför dator och läsplatta ökar risken för unga att få ångest och depression. Fysisk aktivitet motverkar psykisk ohälsa, och bidrar även till en bättre förmåga att lära in.

– Stora portioner med mat som innehåller socker och fett, sötade läskedrycker, småätande mellan måltiderna och närheten till godis och snabbmat är faktorer som orsakar viktuppgång. Det är också mat som gör det lätt att tappa kontrollen och inte kunna hejda sitt matintag. För en del kan det vara svårt att bryta en ond cirkel av att äta för mycket.

– Belöningssystemet blir trögare när du är överviktig jämfört med när du har normalvikt och då krävs mer mat för att uppnå mättnad och känslan att bli nöjd. Det gäller både vuxna och barn. När du lyckats gå ner i vikt behöver du inte äta lika mycket för att bli belönad. Ta små steg mot förändring för det ger stora resultat på sikt, säger Charlotte.

Texten är ett utdrag från boken, Den smala lyckan – professorn med nyckeln till viktnedgång.