En ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet, region Sörmland och region Skåne visar att övervikt är oftare förekommande bland barn som lever i en familj där inkomst- och utbildningsnivån är lägre. Och under pandemin tycks det som om trenden blev ännu tydligare.

– Barn som är överviktiga tenderar att behålla sin övervikt som vuxna. Det är också svårare att bli av med övervikt som vuxen för de som varit knubbiga som barn. Jag tycker att det är viktigt att poängtera att det inte är barnens fel att de blivit överviktiga. Det är föräldrarna som inte förstår att de måste ge barnen en anpassad kost, så att de inte går upp i vikt. Föräldrar tänker ofta att övervikt inte är så farligt och att det snart rättar till sig. Barn äter som sina föräldrar, därför är det viktigt att föräldrarna äter på bästa sätt. Hela familjen ges då möjlighet att förändra sina kostvanor, säger professorn Charlotte Erlanson-Albertsson som forskat på aptitkontroll i mer än 40 år.

DÖDLIGHETEN TREDUBBLAS
Fetma och övervikt hos barn och ungdomar är en stor hälsoutmaning. Viktökningskurvan hos yngre har sett lika dyster ut som för vuxna, och övervikten syns redan hos fyraåringar.

I Sverige är ungefär 15 procent av alla fyraåringar överviktiga, och lite drygt 3 procent beräknas ha fetma. Bland barn i tioårsåldern är närmare 10 procent feta.

Barn med fetma har sämre förutsättningar i livet om de förblir överviktiga när de blir vuxna. De riskerar att drabbas av fetmarelaterade sjukdomar tidigt i livet och dödligheten tredubblas redan när de är i 30-årsåldern.

Charlotte Nylander som är forskare vid Uppsala universitet samt vid Centrum för klinisk forskning i Region Sörmland där hon är barnhälsovårdsöverläkare säger i ett pressmeddelande på

Uppsala universitets hemsida att: ”Under och efter pandemin ser vi en större skillnad mellan regionerna när det gäller barns vikt. Det ser till och med ut som att den har spätt på olikheter i hälsa. Vi var oroade när vi såg toppen under pandemin, hur ska det här gå? Men det är en bra nyhet att det är tillbaka på samma nivå som före pandemin – det är vi glada för. Övervikt hos barn är dock fortfarande så klart ett bekymmer som vi behöver jobba vidare med.”

Cirka 85 procent av alla fyraåringar i landet ingick i studien åren 2018, 2020 och 2022. Totalt rörde det sig om runt 300 000 barn.

MOTION OCH BÄTTRE MAT

Fetma och övervikt har minskat till samma nivåer som före pandemin. Men i bland annat Västernorrland, Gävleborg och Värmland är siffrorna högre än rikssnittet.

Forskarna anser att problem med övervikt i utsatta områden måste uppmärksammas mer och man bör ge råd om kost och vad övervikt kan leda till för barn i framtiden.

– Motion motverkar övervikt genom att aptiten blir lagom och att vi väljer protein. Vår kropp är byggd att vara i rörelse, och fysisk aktivitet bidrar till att hunger- och mättnadssignaler blir tydligare. När vi rör på oss blir vi hungriga, hungerhormoner ökar i blodet och vi får en klar indikation på att när vi är hemma igen är det dags att äta. Rörelse tydliggör alltså vår hungerkontroll, men det gäller också kontrollen av mättnad. Mättnadssignaler frigörs efter att vi ätit och ger informationen att det är dags att sluta äta och att även vänta lite med att äta nästa gång. Det finns en annan viktig fördel med motion. Förutom att musklerna styr vår rörelse så styr de vilken typ av mat vi vill ha. Musklernas energikälla är protein och efter att vi varit fysiskt aktiva kommer det en stark signal att vi ska äta, framför allt protein. När vi är stillasittande och blir trötta vill hjärnan ha kolhydrater för att bli pigg, säger Charlotte Erlanson-Albertsson i boken Den smala lyckan - professorn med nyckeln till viktnedgång.