Det är svårt att tro att Paula Widén är 76 år. Hon jobbar i princip varje dag och hon är full av energi och nya planer, men så är det nog när man som Paula lever sin dröm och sin vision fullt ut.
– Idag kan man nog kalla det jag gör för någon sorts politik. Vi som levt länge förstår att det väntar tuffare tider och då måste vi lära oss att ta till vara på maten som finns runt knuten. Våra nordiska bär innehåller enormt mycket nyttigheter. Vi behöver dessutom odla mer i Sverige. Det ger arbetstillfällen, är bättre för miljö och långsiktig hållbarhet. Allt fler yngre längtar efter att flytta ut på landet och försöka sig på självhushållning, säger Paula.
ORDNADE MATLAGNINGSKURS
När Paula tänker tillbaka på sin uppväxt minns hon hur mycket bär betydde på 1950-talet. Men så som kom 60- och 70-talet då plast och engångsförpackningar mer och mer tog över. Tillsatser i maten av olika slag gjorde det bekvämt för de husmödrar som slitit hårt. Men bekvämligheten har haft sitt pris trots att allt blev enklare med kyl och frys till hjälp.
Paula berättar att varje höst lastade hennes föräldrar sina mopeder med lådor och bärplockare och körde flera mil till skogarna i inlandet för att skörda både lingon och blåbär. Havtorn var det ont om, däremot fanns det slånbär i närheten. Allt användes. Kunskapen om havtorn hade dock sedan länge fallit i glömska.
Paula har alltid haft en stark känsla av att naturen ger oss det vi behöver.
– Jag var nog lite av en grönavågare som protesterade mot slit och släng mentaliteten. Istället för att ha plastmattor så vävde jag mattor i naturmaterial. När jag träffade min man så skaffade vi höns och började odla till oss själva.
När andra åt korv, köttbullar och halvfabrikat så blev Paula vegetarian och lagade all sin mat själv från grunden. Det var ju både billigt och nyttigt att göra mat av de rotfrukter och grönsaker de odlade själva. Och så funderade hon ofta på varför folk blev så sjuka.
– Jag jobbade bland annat med yrkesinriktad rehabilitering under många år, hade hand om långtidssjukskrivna och arbetssökande. Många levde på skräpmat och drack läsk som innehöll mycket socker, och av den maten mår man ju inte bra. Vid något tillfälle ordnade jag en kurs i matlagning så att maten kunde bli en hjälp till tillfrisknande.
KÖPTE 1200 HAVTORNSPLANTOR
Paula har alltid haft hälsan i fokus och när hennes syster hade gjort ett examensarbete där odling av havtornsbuskar låg, var det bara att sätta igång. Idén handlade om utveckling av landsbygden, vilket skulle passa henne och maken riktigt bra.
– Under ett år letade jag information om odling av havtorn och jag sökte upp forskare i Sverige och i Finland där man forskat på bär i många år för att ta reda på om det verkligen var sant att bären var så näringsrika som det påstods, berättar Paula som under samma år körde kors och tvärs över landet för attt lära mer och besökte bland annat SLU, Statens Lantbruks Universitet.
Paula och Paul köpte 1200 havtornsplantor av olika sorter, planterade dem i långa rader intill familjetorpet och i trädgården. Där har det stått i snart 25 år och buskarna kan bli upp till sex meter höga. Omkring 2005 blev havtorn en het nyhet i TV och tidningar. Då hade informationen om bärens unika sammansättning av fettsyror och antioxidanter fått spridning. Folk från hela Sverige kontaktade Paula för att inhämta kunskap om hur man odlade havtornsbuskarna. Ett samarbete med Länsstyrelsen och deras rådgivare var till god hjälp.
– Vi hade svårt att leva på våra odlingar och produktion. Det var helt nya produkter på marknaden, men intresset var ändå ganska bra. Jag var tvungen att arbeta med annat i mellan för att vi skulle gå runt. Det var en mycket intensiv och hektisk tid, men då var jag också yngre.
FAMILJEFEJDER OM HAVTORNSBUSKARNA
När havtornsbuskarna efter några år gav god skörd var det dags för nästa bärbuske. Paula hade fått kontakt med en kvinna som talade sig varm om aroniabär. Ett bär som man kan jämföra med rödbetors påverkan i kroppen. Aronia kan bland annat bidra till bättre syresättning och främja kärlens hälsa.
– Jag har varit i Bulgarien och även i Lettland för att titta på odlingar av aronia och havtorn. Och har även besökt flera fabriker som tillverkar råsaft. I Lettland hade jag ett intressant möte med en läkare som på ena sidan av sin gård hade sin praktik och på andra sidan hade han havtornsodlingar där de även pressade bär till råsaft som han gav till sina patienter.
Paula menar att kunskapen om bären har blivit bättre omhändertagna i regioner och länder som varit fattigare. Tillgången till mat har inte alltid varit bra och bärens näringsrika innehåll var ett sätt att bibehålla hälsan. Här är den mer eller mindre bortglömd.
– Havtornsbären är ju kända för att stärka slemhinnorna och har varit viktigt för både gravida och äldre kvinnor. När ett internationellt forskarteam besökte oss berättade dom att Sverige ochäven Norge ligger 20 år efter i utvecklingen av att både odla och använda råvarorna från havtornsbären, säger Paula och fortsätter:
– Jag minns så tydligt när min äldsta faster berättade om familjefejder runt havtorn i början av 1900-talet. Det kunde bli slagsmål om vilka buskar som tillhörde vem. Då bar med på kunskap om hur näringsrika bären var och utan havtornsbär som också är rika på C-vitamin kunde sjömännen få skörbjugg. Min faster hade läst om detta en gammal tidning. Bären sas rädda liv, redan då.
KALLPRESSADE EKOLOGISKA BÄR
Numera säljer de både bär och produkter till grossister och återförsäljare i hela landet. De samarbetar med en fabrik i Värmland som tillverkar produkterna efter flera av Paulas recept. De fina krogarna köper även bär från odlingarna direkt från Tanumshede.
– Våra kallpressade ekologiska bär finns som rena råsafter utan några tillsatser och som dryck man blandar med vatten. Vi har tillsatt en liten mängd ekologisk äppeljuice för sötmans skull. De är pastöriserade för hållbarhetens skull utan konserveringsmedel.
Paula hoppas på att kommunerna vill öka inköp av mera inhemskt och ekologiskt odlade produkter.
– Allt vi kan producera själva och på hemmaplan är en fördel. Dels för klimatet men också om tiderna blir sämre och det inte blir lika lätt att få tag på frukt och grönsaker från andra länder. I första hand köper vi alltid svenskt och tänker att maten blir vår medicin, säger Paula och avslutar:
– Jag och min man kommer att jobba så länge vi orkar och tycker det är roligt, men vi hoppas såklart att intresset för odlingarna kan gå vidare. Framför allt är det viktigt att sprida kunskapen om bärens hälsofrämjande egenskaper.
OM HAVTORN
Havtornsbär innehåller både vattenlösliga och fettlösliga antioxidanter och har därför ett brett användningsområde när det gäller att hålla sig frisk och förebygga ohälsa. Oljorna utgörs av fleromättade fettsyror. Bäret har en perfekt balans mellan omega-3 och omega-6. De innehåller också den ovanlig fettsyran omega-7 som kan vara till hjälp för de med torra slemhinnor samt att återställa fuktbalansen. I takt med att vi blir äldre blir slemhinnorna skörare. Att förse kroppen med näring hjälper huden på utsidan. Dessutom innehåller bären omega-9 samt en mängd olika vitaminer och ett högt innehåll av vitamin C.
OM ARONIA
Aroniabäret innehåller en hel del antioxidanter. Dessa bidrar till att motverka oxidativ stress och därmed ökar motståndskraften mot infektioner. Studier har visat att aronia kan bidra till att skydda hjärta och kärl, förebygga urinvägsinfektioner samt kunna sänka blodtrycket. Bäret innehåller flera vitaminer som exempelvis P, A, E, B2 och C samt järn och jod.
MER OM FAMILJEN WIDÉN
Namn: Paula och Paul. Tre vuxna döttrar. Två barnbarn.
Bor: I Tanumshede, Bohuslän.
Ålder: 76 och 79 år.
Arbetar med: Driver företaget Widéum Garden Havtorn & Grönt. De odlar havtorn- och aroniabär som främst säljs frysta men också förädlas till råsafter, drycker, sylter och marmelader och finns under namnet Nordic Crown/Nordiska Nyttigheter.
Texten är publcierad i samarbete med Mandarin Media för ett friskare Sverige
