Jag lever efter devisen; bekämpa kroniska sjukdomar och medicinsk korruption. Och ett sätt att bekämpa kroniska sjukdomar är att sprida kunskap kring vad som orsakar dessa. Som till exempel insulinresistens. Det sägs att tillsammans med kronisk inflammation, så är dessa två de stora orsakerna till just våra stora kroniska sjukdomar. Insulinresistens handlar om blodsocker och insulin.

Kriterierna på metabolt syndrom är orsakade av bland annat insulinresistens. Det vill vi undvika eftersom det är orsaken till många av våra så kallade kroniska sjukdomar. Samhällets kostnader för det metabola syndromet uppgår till 75 procent av sjukvårdskostnaderna, vilket i Sverige innebär 225 miljarder per år.

HÖGT INSULIN PÅVERKAR NEGATIVT

Insulin är ett hormon som styr över de andra hormonerna. Typ kungen av alla hormoner. Det påverkar kroppens celler att kommunicera och är en förutsättning för liv. Insulinet styr energibalansen, elektrolytbalansen och det vi kanske tänker på först, blodsockernivåerna.

"Högt insulin påverkar nästan alla degenerativa sjukdomar negativt. Som till exempel kranskärlssjukdom, högt blodtryck, cancer, stroke, diabetes, fetma, autoimmuna sjukdomar och psykisk sjukdom.”

Citatet kommer från Ron Rosedale, M.D. internationellt erkänd expert inom närings- och metabolisk medicin samt en specialist inom anti-aging.

VÅRA KROPPAR ÄR INTE GJORDA FÖR STORA MÄNGDER SOCKER

Vårt stora intag av högprocessade kolhydrater och sockerliknande mat och dryck, har kraftigt ökat trycket på de insulinproducerande beta-cellerna i bukspottkörteln. Insulinnivåerna i blodet måste öka i takt med blodsockernivåerna för att hålla blodsockret inom hälsosamma gränser. Men våra celler är inte gjorda för att ta emot stora mängder insulin och höga sockerhalter. De organ som kan försvara sig, gör det genom att inte lika lätt släppa in sockret och genom att öka motståndet i insulinportarna. Insulinresistens uppkommer när det krävs ännu högre nivåer av insulin för att hålla blodsockret på hälsosamma nivåer. Systemet blir tröttkört. Även andra hormoner påverkas av detta och kan bli resistenta. Leverns celler är de som i första hand tar hand om insulinet från bukspottkörteln och först blir insulinresistent.

Muskel- och fettceller som utsätts för överskottsenergi i form av glukos, lagrar den energin som fett. Men det gör också levern, som då kan bilda fettlever. Precis som alkohol kan.

Hur behandlas detta problem, som bland annat är orsaken till diabets typ-2, av sjukvården? Jo, genom att sänka blodsockernivåerna med mer insulin och insulinstimulerande läkemedel. Samt behandling av andra riskfaktorer som högt blodtryck och högt kolesterol. Ibland föreslås också livsstilsförändringar i form av kalorifattig kost och mer motion.

KOSTOMLÄGGNING BÖR SES SOM LIVSLÅNG

En bättre och mer logisk metod för att sänka blodsockernivåerna, enligt Agneta Schnittgers bok "Insulin – den felande länken", vore att drastiskt sänka kolhydratintaget. Då minskar insulinbehovet, insulinkänsligheten ökar och insulinresistensen minskar succesivt. Glukos- och insulinbelastningen på kärl och nerver sjunker och de inflammatoriska processerna avtar. Plack och avlagringar som består av sockerproteiner minskar. Många organ tillfrisknar succesivt, även om inte alla organ kan bli sitt gamla jag igen.

Det finns enligt Schnittger bara ett sätt att orsaksbehandla insulinresistens, metabolisk fetma och dess följdsjukdomar. Det är att sänka kolhydratinnehållet i kosten tills man får effekt på det så kallade långtidsblodsockret, blodtrycket, kolesterolprofilen och vikt, genom att låta levern tillverka det socker kroppen behöver. För det gör den. De som varit metabolt sjuka har kvar intolerans för kolhydrater, och får se kostomläggningen som livslång. Men vinsten är ett friskare liv med ett minimum av medicinering. 

FOSTRET KAN UTVECKLA INSULINRESISTENS

Insulinresistens är mycket vanligt och går ofta hand i hand med fetma, pre-diabetes, typ 2-diabetes, PCOS, hjärt/kärlsjukdom, Alzheimer, mental ohälsa, vissa cancerformer och andra metabola sjukdomar som högt blodtryck och icke alkoholrelaterad fettlever.

En överkonsumtion av kolhydrater lagras som sagt som fett med hjälp av insulin och de hormoner och enzymer som styrs av insulinet. Höga insulinnivåer förhindrar fettförbränning. Intag av fett och kolesterol däremot, främjar fettförbränning, om insulinnivåerna inte är för höga.

Insulinresistens kan faktiskt utvecklas redan under fostertiden, om mamman är insulinresistent före och under graviditeten. Det kan göra att även fostret blir insulinresistent. Stora mödrar får stora barn, enligt Agneta Schnittger.

HUR VET DU OM DU ÄR INSULINRESISTENS?

Tyvärr ställs diagnosen sällan. Det beror inte på att det inte är vanligt, utan på att läkare i allmänhet inte beställer de tester som behövs för att kunna ställa diagnosen.

På sidan insulinresistens kan du antingen kolla ditt Midja/höft-index eller ditt Insulinresistens-index, också kallat TyG-index. Det baseras på dina nivåer av triglycerider och fasteglukos. Dessa får du först ta på vårdcentral eller köpa via något företag som utför tester.

Cirka 80 procent av våra kroniska sjukdomar sägs bero på livsstil och miljö. Och vad gäller livsstilen så är kosten den absolut viktigaste faktorn. En olämplig kost med ultraprocessade livsmedel, dåliga växtoljor och socker, står idag för fler sjukdomar och dödsfall, än fysisk inaktivitet, rökning och alkohol tillsammans. Dödsfallen på jorden orsakade av olämplig kost uppges idag till elva miljoner per år. Jag har också sett högra siffror. Denna olämpliga kost kallar Dr. Zoe Harcombe för ”Fake food”. Vad gäller metabol hälsa. är det viktigt att påpeka att en överviktig person kan vara metabolt frisk, medan en normalviktig person kan vara metabolt sjuk. Det har inte med vikten att göra. Även om sjukdomar är vanligare bland personer med övervikt. Så ett stort intag av dessa ultraprocessade livsmedel kan snabbt öka markörerna för kronisk inflammation oberoende av vikt. Att dricka en läsk per dag, visade sig höja markörer för insulinresistens och kronisk inflammation hos friska yngre män på bara 21 dagar.

Mina övriga tips för att minska risken för insulinresistens:

  1. Ät gärna en lågkolhydratkost: Undvik överdriven konsumtion av raffinerade kolhydrater. Ät ren och naturlig mat, gärna utan innehållsförteckning. Exempel på kost är LCHF, paleo och AIP-kost.
  2. Minska intaget av socker: Undvik drycker och livsmedel som innehåller tillsatt socker, såsom läsk, godis och söta bakverk. Att minska sockerintaget hjälper till att hålla blodsockernivån stabil.
  3. Regelbunden motion: Träning är avgörande för att förbättra kroppens känslighet för insulin. Regelbunden fysisk aktivitet, såsom promenader, löpning, cykling eller styrketräning, kan bidra till att kontrollera blodsockernivån och minska risken för insulinresistens.
  4. Kontrollera vikten: Övervikt och fetma är starkt kopplade till insulinresistens. Genom att upprätthålla en hälsosam vikt eller sträva efter att nå en hälsosam vikt kan man minska risken för insulinresistens och andra metaboliska sjukdomar.
  5. Minska stress: Höga nivåer av stress kan påverka kroppens förmåga att reglera blodsockernivån. Att integrera stresshanteringsmetoder som meditation, djupandningsövningar eller yoga i vardagen kan hjälpa till att minska risken för insulinresistens.
  6. Få tillräckligt med sömn: Sömnbrist kan påverka hormonbalansen i kroppen, inklusive insulin. Att sträva efter att få 7–9 timmars sömn per natt kan hjälpa till att förbättra kroppens förmåga att reglera blodsockernivån.
  7. Undvik rökning och överdriven alkoholkonsumtion: Rökning och överdriven alkoholkonsumtion kan öka risken för insulinresistens och andra hälsoproblem. Att undvika dessa beteenden kan hjälpa till att bibehålla en hälsosam metabolism

Krönikan är skriven av Benny Ottosson och skribenten svarar för sina egna åsikter. 

Vill du läsa mer om insulinresistens och hur vi kan bekämpa kroniska sjukdomar och medicinsk korruption så kan du göra det i Bennys senaste bok Konsten att hålla sig FRISK i en värld som är SJUK