Över en miljard har fetma i världen – svenska barn ligger över snittet

Fetma och övervikt hos barn och ungdomar är en stor hälsoutmaning. Viktökningskurvan hos yngre har sett lika dyster ut som för vuxna, och övervikten syns redan hos fyraåringar.

I Sverige är ungefär 15 procent av alla fyraåringar överviktiga, och lite drygt 3 procent beräknas ha fetma. Bland barn i tioårsåldern är närmare 10 procent feta.

Barn med fetma har sämre förutsättningar i livet om de förblir överviktiga när de blir vuxna. De riskerar att drabbas av fetmarelaterade sjukdomar tidigt i livet och dödligheten tredubblas redan när de är i 30-årsåldern.

BARN GÖR SOM SINA FÖRÄLDRAR

Idag är över en miljard människor världen över så kraftig övervikt att de hamnar i kategorin fetma. Enligt en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet så har antalet personer med fetma flerdubblats.

1990 beräknades ungefär 31 miljoner yngre personer ha fetma, och enligt studien var 160 miljoner yngre feta 2022. Svenska barn ligger dessutom över medelsnittet globalt sett.

Charlotte Erlanson-Albertsson som forskar på aptitkontroll i mer än 40 år säger:

– Barn som är överviktiga tenderar att behålla sin övervikt som vuxna. Det är också svårare att bli av med övervikt som vuxen för de som varit knubbiga som barn. Jag tycker att det är viktigt att poängtera att det inte är barnens fel att de blivit överviktiga. Det är föräldrarna som inte förstår att de måste ge barnen en anpassad kost, så att de inte går upp i vikt. Föräldrar tänker ofta att övervikt inte är så farligt och att det snart rättar till sig. Barn äter som sina föräldrar, därför är det viktigt att föräldrarna äter på bästa sätt. Hela familjen ges då möjlighet att förändra sina kostvanor.

OROVÄCKANDE UTVECKLING

Majid Ezzati, professor vid Imperial College London är en av de ansvariga för studien. I ett pressmeddelande från The Lancet anser han att utvecklingen bland unga vuxna är mycket oroväckande.

Professor Ezzati säger: "Samtidigt är hundratals miljoner fortfarande drabbade av undernäring, särskilt i några av de fattigaste delarna av världen. För att vi framgångsrikt ska kunna ta itu med båda formerna av undernäring är det viktigt att vi avsevärt förbättrar tillgängligheten och överkomligheten för hälsosam, näringsrik mat."

VARFÖR BLEV DET SÅ HÄR?

På 1980-talet etablerade sig snabbmatsjättarna i större omfattning över hela landet. Under 1990-talet började fler restauranger växa fram med ny sorts mat. Allt fler började äta sin arbetslunch ute istället för att ta med matlåda till jobbet. På lunchrestaurangerna styrde kockarnas egen smak vad vi fick serverat som dagens rätt.

– De nya lunchrestaurangerna arbetade fram en optimal sammansättning av fett, socker och salt på samma sätt som snabbmatsrestaurangerna. Dessutom lagades mat med en kryddsättning som gjorde att det smakade mer, säger Charlotte Erlanson-Albertsson och fortsätter:

– Det mest belönande för våra hjärnor är kombinationen av fett och socker. Men det är sockret som dominerar, det ger mer belöning än fett. Så fort vi känner smaken av socker tycker vi att det är gott. Att äta pommes frites med dressing och dricka en söt läsk ger ett snabbt och direkt belönande dopaminpåslag. Då är det svårt att sluta tugga. Hjärnan ropar efter mer och den signalen är stark.

Men att banta är med andra ord mycket svårt, för kroppen kompenserar alltid ett ”kaloritapp”.

MER MÄTTNADSHORMONER I TARMEN GER SNABBARE MÄTTNAD

Redan på 1980-talet upptäckte Charlotte i sin forskning redan att det var hormoner i tarmen som styrde hunger och mättnad. Hon insåg då att det var bortom all vår vilja och kontroll att styra bort hunger. När vi är hungriga då jagar hjärnan efter mat, framför allt kolhydrater eftersom de ger snabb energi. Charlotte upptäckte att överviktiga personer hade mindre mättnadshormoner i tarmen än smala individer.

– Jag förstod att vi måste hitta ett sätt att äta som gör oss glada och nöjda, och som inte triggar belöningssystemet. När jag sedan upptäckte att det fanns ett ämne i spenat som stimulerade mättnadshormonerna och därmed dämpar hunger och gör att vi känner oss mätta och nöjda sex timmar efter en måltid – då förstod jag att jag gjort min allra största upptäckt som forskare. Nyckeln till aptitkontroll och normalvikt ligger i att vi inte vill överäta. Att vi har kunnat tämja vår hjärna att inte ropa efter sött, fett och salt i för stora mängder. Det finns alltså en lösning på överviktsproblematiken, och den är enklare än vad man tror. Framför allt kommer den att ge beständigt resultat.

Vill du läsa mer om Charlottes forskning så berättar hon en hel del i boken, Den smala lyckan – professorn med nyckeln till viktnedgång.

Här kan du läsa studien om den globala fetman som ökar.