2015 redovisade forskare i Finland att den bastubadande nationen hade bättre hjärt-kärlhälsa på grund av det flitiga bastandet varje vecka.
Forskarna hade följt 2300 medelålders män under 20 år och kontrollerat deras hälsostatus regelbundet. 929 av männen hade avlidit under perioden och forskarna hittade ett samband mellan de som dött och frekvensen av bastubadandet.
Dödligheten var 45 procent lägre bland de män som badade bastu fyra till sju gånger i veckan jämfört med de som badade en gång i veckan.
De män som satt i bastun i mer än 19 minuter varje gång halverade sin risk att dö i plötslig hjärtdöd jämför med de män som bara svettades i elva minuter.
VARFÖR INTE BYGGA BASTULABORATORIUM
Vad som är de bakomliggande orsakerna till de positiva bastueffekterna vet man inte ännu.
Hans Hägglund, som är adjungerad professor i hematologi vid Uppsala universitet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och bastudoktor i Svenska Bastuakademien skrev en bok som kom ut 2020; Bastuboken: heta fakta om bastu och hälsa. I den sammanfattar han forskningen runt bastubadandets hälsoeffekter.
Inom kort kommer resultat från den så kallade MONICA-studien att presenteras, en populationsstudie som bygger på 1000 enkätsvar där man undersökt riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.
Bastudoktor Hägglund berättar att de preliminära resultaten tyder på att bastubadare upplever sig gladare. Han tycker att det vore en bra idé att inrätta bastulabb runt om i Sverige i anslutning till sjukhus för att kunna fortsätta testa bastubadandets hälsoeffekter.
Hägglund säger: ”Man skulle kunna bygga upp ett labb med vanlig bastu, infraröd bastu och kallbad. Sedan skulle man kunna titta på effekterna av de här olika baden inom olika populationsgrupper. Det vore väldigt spännande.”
Lyssna på bastudoktorn här.
Källa: Uppsala universitet
