Det har aldrig förr varit en sådan fokusering på våra kroppar och hur vi ska se ut för att vara lyckade. För den som är smal är den som anses vara lyckad. Delvis har det sin förklaring i att under 1990-talet ökade svenskarna sin medelvikt varje år.

Där och då startade en stark drivande motståndsrörelse mot övervikt och för viktkontroll. Viktväktarna var relativt ensamma om att erbjuda viktminskningsprogram i form av prickar och points. Den första motståndsrörelsen som seglade upp var GI-metoden följt av LCHF-dieten och 5:2-dieten. Michael Mosleys kalorisnåla blodsockerkoll, 8/800-dieten, den periodiska fastan och paleokosten är några andra kända dieter.

En blick tillbaka i tiden visar att det har varit en negativ utveckling de senaste 40 åren av övervikt och fetma. Övervikt har blivit en folksjukdom och är en av vår tids största utmaningar.

Statistiken talar sitt tydliga språk när den berättar att andelen vuxna mellan 16 och 84 år med övervikt och fetma ökade från 46 till 52 procent mellan 2006 och 2021. Det betyder att varannan vuxen svensk väger för mycket.

SMAL = HÄLSA

Sajten forskning.se berättar om malmöforskaren Karin Andersson som gjort en avhandling i idrottsvetenskap där hon studerat gruppträning på gym. Karin har i sin studie uppmärksammat att man på gymmen uppmanas att träna för att bränna bort midsommarsynderna och att det är exempel på hur budskap som kommuniceras på ett gruppträningspass.

Hon säger också att instruktörerna berättar hur en kropp bör se ut och vilka övningar man ska göra för att få en viss form på en kroppsdel – som rumpan. Vilket betyder att man inte tränar för att det är så roligt utan för att bli smal och se ut på ett visst sätt. Hälsa blir samma sak som ”den perfekta kroppen”.

HAR SJÄLV JOBBAT PÅ GYM

Karin Andersson har själv jobbat på det gym hon berättade om i sin avhandling och där har hon själv följa själv sett att de som går på gruppträningarna inte verkat må så bra. Karin säger till forksning.se; ”De kommer till passen ofta, men verkar sällan glada. För de når inte skönhetsidealen. De kanske vill gå ner i vikt till en nivå som inte alls är realistisk. Eller så vill de få en kroppsform som inte går att uppnå. Det här med att man kan träna så att olika kroppsdelar får ny form, det är väldigt orealistiskt. Det är bra träningspass i sig som jag har studerat. Men idealen som följer med in gör att många inte kan njuta av träningen. Det blir lätt ett destruktivt beteende som kan leda till överträning och ätstörningar. Hälsa kan bli ohälsa.”

Professor Charlotte Erlanson-Albertsson som forskat på aptitkontroll i över 40 år säger: ”Alla dieter där vi måste följa en striktare kalorirestriktion innebär för det mesta att vi är hungriga någon gång under dagen, och hunger är vår värsta fiende när vi vill gå ner i vikt. Det är omöjligt att hänga med i alla nya dieter. Det finns fördelar och nackdelar med alla dieter. Det positiva är att dieterna fungerar så länge vi följer dem, och det negativa är att om vi faller tillbaka till våra gamla matvanor går vi sannolikt upp i vikt igen. Dieterna är olika svåra att följa, men man kan säga att ju mer vi avstår ifrån och förändrar desto större är risken att vi går upp i vikt igen. Men med de flesta dieterna har vi i alla fall ätit mindre än vi brukar, vilket syns som en viktnedgång. Och denna viktnedgång om än aldrig så kortvarig har i det långa loppet betydelse för vår hälsa.”

ÖVERTRÄNING OCH STÖRT ÄTBETEENDE

Karin Andersson pratar om 80-tals uttrycket hälsoism som betyder att vi själva förutsätts ta ett ansvar för vår hälsa. I det här idealet finns moraliska inslag som pekar ut de som inte tränar eller är smala för sämre människor. Smalhetshetsen är stark precis som kravet på ett visst utseende.

Baksidan på hälsotrenderna är riskerna med budskapen som levereras och det lyfter Karin Andersson fram som ett problem i sin avhandling. Och med risker menar hon det som följer i kölvattnet av överträning och störda ätbeteenden.

”Jag tycker att riskerna borde uppmärksammas mer av aktörer som Världshälsoorganisationen och myndigheter. Jag tror att man tonar ner riskerna eftersom det finns så otroligt mycket positivt med träning. Man tycker kanske att det är svårt att föra ut flera budskap samtidigt.”

Läs studien på Malmö universitets hemsida