Det är inte bara konstnären, dansaren, musikern och författaren som hamnar i en känsla av flyt eller flöde. Den som sysslar med konditionsträning, någon som lagar mat eller gör något som de verkligen tycker om kan hamna i en känsla av stilla lycka och att tiden på något sätt står still – även om den rusat iväg.

Inom psykologin beskrivs det här tillståndet av flöde som ett tillstånd där fokus ökat, där koncentrationen är riktad på en sak och där du hamnat någonstans mellan stress och tristess. Det är oftast en aktivitet som är lite utmanande och samtidigt något som du behärskar.

När vi hamnar i ett flöde blir vi effektiva, vi har kontroll och vi glömmer tiden. Och kände vi tidigare oro så är den som bortblåst. Länge har forskare ställt sig frågan om känslan av flow kan göra att vi mår bättre på sikt – både fysiskt som psykiskt? Och kan man i sådana falla försätta sig i flödet oftare för att förstärka sin hälsa?

VISS SKYDDANDE EFFEKT

Vi upplever flow på olika sätt. Vissa gör det oftare än andra. Det beror på den miljö vi lever i och våra tidigare erfarenheter, dels i barndomen, och dels i vuxen ålder. Att uppleva psykisk ohälsa är delvis ärftligt.

Vissa föds in med en större känslighet och har lättare att uppleva stress samt är mer mottagliga för psykisk ohälsa men också för somatiska sjukdomar och sjukdomar som rör hjärta- och kärl. Medan andra har betydligt lättare att handskas med stressade situationer.

Forskare har funnit att en effekt av att befinna sig i ett flöde har en viss skyddande effekt mot mentala ohälsa och hjärt-kärlsjukdomar. Men kopplingen är mycket mer komplex än vad man tidigare trott.

I flödet försvinner oron, men kan vi då ägna oss åt flödesträning för att motverka ångest? Svaret på det är både ja och nej. Den som mediterar mår bättre och i stunden försvinner problemen. Dock finns problemen kvar som behöver tas om hand om. Men å andra sidan så är alla tillstånd av välmående bättre än känslor av oro.

Så det enkla svaret är att när du gör något som du älskar att göra – fortsätt med det. Forskning har ju sin begränsning.

FRÅN SVENSKT PATIENTREGISTER

Vi universitet i Melbourne, Australien undersökte forskare om flöde kan skydda mot viss ohälsa. Det finns ett begrepp inom psykologin – neuroticism – vilket är när personer tenderar att uppleva mer negativa känslor som oro, ångest, irritation och nedstämdhet.

Forskarna ville se om neuroticism ledde till ett mindre flöde. Man samlade in diagnoser från 9 300 personer i ett svenskt patientregister.

Resultatet visade att de som upplevde mer ”flow” hade lägre risk för depression, ångest, bipolär sjukdom, schizofreni, stress och hjärt-kärlsjukdomar.

Även personer med neuroticism kunde uppleva flöde som positivt. Det vill säga, forskarnas fynd tyder på att ”flowet” har en viss skyddande effekt på psykisk ohälsa, men att sambandet inte är så lättöverskådligt.

Källa: The Conversation