”Alla människor har rätt att få leva hälsosamma liv”            

Med vår hälsa i behåll har vi människor väldigt stora potential. Att ha människor med god fysisk och psykisk potential innebär att människor mår bra, har stor arbetskapacitet för att utföra sitt arbete och stor mental kapacitet för att kunna utveckla och själva utvecklas. Därför är friska människor grunden till ett välmående samhälle.

Tyvärr är det fler och fler människor som blir sjuka - både fysiskt och mentalt – i vårt moderna samhälle. Cancer ökar drastiskt i dagsläget och nu är prognosen att var tredje människa kommer att få någon form av cancer under sin livstid (Socialstyrelsen). Omkring 30 000 människor dör av hjärt-kärlsjukdom varje år, som är den främsta dödsorsaken i Sverige (Hjärt-lungfonden). Fler och fler unga (15 – 30 år) känner sig stressade och fler besöker psykiatrin för att få hjälp (Folkhälsomyndigheten). 

Även den metabola sjukligheten har ökat drastiskt under de senaste 20 åren samt har gått ner i åldrarna. Metabol sjuklighet innebär att det är själva metabolismen, det vill säga ämnesomsättningen, i våra celler och sammantaget i hela kroppen som inte fungerar optimalt. Denna sjuklighet innefattar typiska livsstilsorsakade problem som exempelvis högt blodtryck, problem med hjärta- och kärl, ohälsosam fördelning av blodfetter samt diabetes typ 2.

Hur kan det vara så? Det är uppenbart att vi missar något i vår moderna samhällsutveckling.

Faktum är att de flesta sjukdomar och åkommor som drabbar oss människor är beroende av vår livsstil. Endast cirka fem procent av våra sjukdomar är genetiskt betingade. Det innebär att vi blir sjuka av de förhållanden, både fysiska och mentala, som vi lever inom.

Förr drabbades människor ofta av sjukdomar på grund av svält, dåliga hygienförhållanden, smittsamma sjukdomar och infektioner samt hårt fysiskt arbete. Det mesta av detta har vi kommit över i vårt moderna samhälle.

I dagens moderna samhällen är det andra problem vi brottas med. Och mycket av detta har att göra med den moderna livsstil vi lever och har även samband med den nuvarande samhällsstrukturen.

Vi har infört en livsstil med fenomen, procedurer, normer och regler som inte passar ihop med våra biologiska system, dem som vi har utvecklat under årmiljoner. Det är just sådana fenomen som bidrar till den ökande moderna sjukligheten.

Dessa fenomen och procedurer har ofta att göra med vårt materialistiska, pengafixerade samhällsmönster och livsstil. Men frågan är om det är värt att bli allvarligt sjuk för att tjäna mer pengar?

VI BEHÖVER BEAKTA VÅR LÅNGA UTVECKLINGSHISTORIA

Det vi i stort sett glömmer i samband med vår moderna livsstil är vår långa utvecklingshistoria.

Vi människor är väldigt komplexa biologiska varelser som har utvecklats i samklang med naturen under årmiljoner för att nå den fysiska och mentala kapacitet vi nu har. Likt alla andra biologiska varelser, har även vi människor biologiska behov som behöver tillgodoses för att vi ska må bra. Dessa biologiska behov grundar sig på de förhållandena som vår mänskliga art hade under sin långa utvecklingshistoria och innefattar fysisk rörelsefrihet, dagsljus, naturlig dygnsrytm, bra naturlig mat samt ren luft och vatten, och även en någorlunda stresslös tillvaro. Vi behöver även kunna reagera och agera i samklang med vårt ”inre jag”, den som är genetiskt betingad.

Dessa kriterier har i stor utsträckning rubbats för många människor i vårt moderna samhälle. Instängdhet i trånga utrymmen utan solljus, monotonitet och enformiga arbetsuppgifter, rubbad dygnsrytm, en mångfald av konstgjorda kemikalier i vår omgivning samt i vår mat och dryck, städernas och tätorternas dåliga luftkvalité, mer och mer artificiell strålning och ett oändligt antal stressmoment från morgon till kväll bidrar till utmattning och urholkning av våra kroppar och psyken.

MÅNGA MÅR DÅLIGT PÅ GRUND AV DERAS LIVSSTIL

Trots att dagens livsstil har lett till många förbättringar i våra levnadsförhållanden, har den även avigsidor. Många människor blir sjuka av sina levnads- och arbetsförhållanden och dessa två saker är ofta sammankopplade.

Vår livsstil hör även till stor del ihop med vår socioekonomiska ställning. Välutbildade människor väljer oftare hälsosammare kost och livsstil än de med lägre utbildningsnivå.

Den livsstilsorsakade sjukligheten går längre och längre ner i åldrarna. Nuförtiden drabbar den metabola sjukligheten och den psykiska ohälsan även barn.

Hur kan det vara så? Vad är orsakerna till allt detta? Jag ska nedan försöka visa på några samband mellan samhällsutvecklingen och den moderna sjukligheten.

Under de senaste 100 åren har vår mat och dryck blivit mer och mer onaturlig och artificiellt tillverkad. Mathållningen har övergått från egentillverkad och egenlagad mat till fabriksframställd processad mat och dryck. Mycket av det vi äter och dricker innehåller kemikalier så som artificiellt framställda konserveringsmedel, sötningsmedel, aromämnen, färgämnen, emulgeringsmedel och så vidare. Även de naturligt framställda vegetabiliska och animaliska födan innehåller nuförtiden kemikalier i form av bekämpningsmedel, antibiotika och hormoner. Allt detta påverkar givetvis våra kroppar, som under årmiljoner utvecklats att endast få i sig naturliga ämnen via mat och dryck.

Vi människor, liksom alla djur, är utvecklade att röra mycket på oss. Alla organ och organsystem fungerar bättre och är avhängiga av fysisk aktivitet, då blodet pumpas omkring fortare i kroppen och hjälper till att eliminera avfallsprodukter på ett effektivt sätt. Vår nuvarande alltmer stillasittande livsstil bidrar till utvecklingen av många sjukdomar, bland annat hjärtproblem, cirkulationsrubbningar, olika sjukdomar inom mag- och tarmkanalen, ledproblem samt även utvecklingen av demenssjukdomar och psykiska problem.

STRESS GÖR OSS STÄNDIG BEREDDA ATT FLY ELLER FÄKTA

Många människor utsätts dagligen för stressnivåer som är alldeles för höga. Vi människor, liksom alla andra levande varelser, är inte utvecklade för att vara i kontinuerlig stress, som medför att våra kroppar ständigt är beredda på att fly eller fäkta.

Under stress ökar stresshormonnivåerna i kroppen och detta medför att blodet leds till extremiteterna för att vi ska kunna fly eller slåss. Mindre blod förser då mag-tarmkanalen och hjärnan. Följden blir att dessa organ då arbetar på halvfart och i och med detta brister deras funktioner i längden.

Mag-tarmkanalen behöver förse kroppen med kontinuerlig näringstillförsel men när detta sker på halvfart minskar nödvändiga uppbyggnads- och reparationsprocesser. Även immunsystemet fungerar sämre, då den största delen av vårt immunsystem är sammankopplat med mag- och tarmkanalen samt vår tarmflora. Därför blir vi lättare sjuka när vi är under långvarig stress och det gäller inte bara infektionssjukdomar utan även kroniska sjukdomar samt cancer.

Även hjärnan är avhängig av en kontinuerlig blodtillförsel för att kunna fungera optimalt. När vi är stressade minskar blodtillförseln till pannloben, det vill säga den tänkande delen av hjärnan, och blodtillförseln ökar till lillhjärnan, varifrån de autonoma funktionerna styrs. Så när vi är stressade länge, försvagas vår tankeförmåga. Tillspetsat sagt blir vi dumma av långvarig stress.

ATT VILJA BORT FRÅN STRESS

Upplevelsen av kontinuerlig stress gör att människor vill fly från förhållanden där de upplever sådant. Detta reaktionsmönster är en rent biologisk funktion hos alla levande varelser och är till för att gagna individens överlevnad. Levande varelser är utvecklade att dras till optimala förhållanden och fly undan motsatta förhållanden. Eftersom mycket av den stress vi upplever sker på våra arbetsplatser, är det en naturlig företeelse att arbetsplatser med sådana förhållanden blir oattraktiva.

Våra arbetsuppgifter har blivit alltmer detaljstyrda och perfektionistiska och denna utveckling har pågått ända sedan 1980-talet. Alldeles för många arbetsuppgifter att sköta, för mycket detaljer att hålla reda på, massvis med epost att läsa och svara på, apparater och annan teknisk utrustning som ständigt krånglar, IT-system som byts ur, uppdateras och inte fungerar. Allt detta är vardagsmat för hundratusentals människor i vårt land.

Yrken med ovanstående villkor blir därför av naturliga skäl mindre och mindre attraktiva. Det är svårt att rekrytera människor till dessa yrken och även utbildningsplatserna på dessa utbildningar gapar ofta tomma. På senare tid rekryteras ofta utländsk arbetskraft för att täcka dessa arbetsuppgifter.

Bristen på att reagera och agera krymps också kontinuerligt i samhället och på våra moderna arbetsplatser. De som arbetar inom industrin, med lokalvård men även inom sjukvård och skola får mer och mer detaljstyrda arbetsuppgifter, utan möjlighet till eget handlingsutrymme och egna initiativ. Tidspress och minutering är vardagsmat för fler och fler människor i yrkeslivet. Dessa yrken är ofta även förknippade med dåliga löner.

Många människor känner sig helt slutkörda efter sin arbetsdag och orkar inte med att vara hälsosamma som exempelvis att laga nyttig mat, röra på sig och vara ute i friska luften.

Att ha arbetsförhållanden som gör människor sjuka är en väldigt dålig lösning. Sjuka människor presterar sämre, är sjukskrivna mer och riskerar att bli kroniskt sjuka om deras förhållanden inte ändras. Dessutom försämrar sjukdom människors livskvalité.

LINDRIGA PROBLEM BLIR ALLVARLIGA SJUKDOMAR

Alla sjukdomstillstånd börjarmed lindrigare hälsoproblem, såsom exempelvis huvudvärk, magproblem, trötthet eller sömnlöshet. Många lindrigare sjukdomsproblem kan utvecklas till allvarliga sjukdomstillstånd om de inte åtgärdas i tid. Cancer och kroniska sjukdomar utvecklas oftast av obehandlade och inte åtgärdade mindre hälsoproblem.

Tyvärr är vårt samhälles åtgärder för lindrigare hälsoproblem att ta piller. Symptomreducerande läkemedel ges mot hälsomässiga obalanser som exempelvis magproblem, smärta, sömnproblem och psykisk ohälsa. Alla dessa symptom är de första symptomen på att kroppen inte mår bra och behöver ändrade förhållanden för att läka sig själv. Men vi dämpar symptomen med piller och låter obalanserna utvecklas vidare till allvarligare sjukdomar, såsom cancer, hjärt-kärlsjukdomar, kroniska sjukdomar och psykisk ohälsa.

MÅNGA BLIR URLAKADE OCH SAMHÄLLSFRÅNVÄNDA

Ett annat fenomen i dagens samhälle, som tillåter enorm segregation, är att de människor som kämpar och aldrig får det bättre till sist blir både handlingsförlamade och samhällsfrånvända.

Många människor som länge förgäves kämpat och inte fått det bättre orkar inte med dagens samhällsstrukturer och flyr undan dessa på olika sätt. Sjukskrivningar, mycket av den arbetslöshet vi har, att ta ut pension i förtid, och det stora parallellsamhället är i mångt och mycket resultatet av den giriga samhällsstrukturen.

Medan de som har mer och säga till om styr utvecklingen så att de själv och de likasinnade skor sig för egen räkning. Därför har de styrande skikten i samhället haft en drastisk ekonomisk utveckling medan motsatsen har skett för de breda grupperna av fysiskt arbetande yrkeskategorier.

Den moderna samhällsutvecklingen har på grund av detta framför allt under de senaste decennierna yttrat sig i stora sociala och ekonomiska klyftor som späder på den socioekonomiska segregationen. Just den ekonomiska utsattheten, som drabbar allt fler personer, bidrar till ohälsa. Många människor har helt enkelt inte har råd att kunna välja hälsosamma alternativ när det gäller mat, dryck, bostadssituation med mera. Allt detta bidrar till att klyftorna i samhället ökar ännu mer och med detta försämras allt fler människors hälsa.

I en undersökning gjord av Folkhälsomyndigheten som presenterades våren 2024, har kvinnors hälsa fått en tudelad utveckling. De välutbildade kvinnornas hälsa och livslängd ökar, medan de lågutbildade kvinnornas hälsa och livslängd går i motsatt riktning. Detta är ett praktexempel på hur vår livsstil och socioekonomiska situation sätter märkbara spår på vår hälsa. Och när fler och fler människor blir socioekonomiskt utsatta, minskar folkhälsan.

Men faktum är att alla människors hälsa och välmående är viktig. Vi är alla människor och har rätt att vara friska och leva välmående liv.

Alla människors lika värde står inskrivet i FN-deklarationen. Alla människor har rätt till att leva sitt liv så att de kan förbli friska och må bra. Alla människor har rätt att tänka och tycka vad de vill. Alla människor har rätt till att känna sig uppskattade och hörda.

Det är viktigt att alla människors hälsa och välmående beaktas. Därför behöver samhället ta beslut som gagnar detta. Det gäller även enskilda företag som ofta förbiser människors hälsa till förmån för ekonomisk vinning och vinstutveckling för de styrande skikten och för ägarna.

MÄNSKLIGT LIDANDE KAN INTE VÄRDERAS I PENGAR

Men ska vi inte ha någon ekonomisk vinning? Jo, men bara i den utsträckning som både människor och miljö mår bra av. Att bara gå efter ekonomisk vinning är att göra oss själv en björntjänst, då vi med detta förstör både människor och miljö.

Att göra människor sjuka påverkar vår livskvalité och krymper livsrymden. Och mänskligt lidande kan inte värderas i pengar.

Att göra människor sjuka är även en stor samhällskostnad. Det är samhället som står för sjukvårdskostnaderna och detta är en stor post för alla moderna samhällen.

Dessutom är sjukvården ett väldigt miljöpåverkande verksamhet med användning av massvis av farliga kemikalier (inklusive läkemedel) och engångsartiklar. Sjukvården och läkemedelsindustrins produktionsavdelningar är också några av de mest stressiga och negativt hälsopåverkande arbetsplatserna för miljontals människor som arbetar där.

ALLA MÄNNISKOR ÄR OLIKA OCH DET BEHÖVER BEAKTAS

Alla människor är olika på grund av sina nedärvda genetiska faktorer som bas och detta bör beaktas i samhället. Vi har olika egenskaper och något olika behov i avseende på exempelvis mängd av rörelse, stresstålighet, förmåga att anpassa oss till ständig utveckling och förändring, med mera. Därför är den likriktning som försiggår överallt i samhället en stor potentiell hälsofara. Människor behöver kunna reagera och agera efter sina egna individuella behov för att må bra.

Vårt psykiska välmående är i stort sett beroende av att vi kan vara den ”jag” som vi är och i detta ingår att kunna tycka och tänka vad vi vill. Vår mänskliga arts genetiska diversitet innefattar även mentala olikheter. Många gånger är det normer och nuförtiden även arbetsplatsers krav som begränsar detta.

Högkänslighet är ett fenomen som hittills inte har varit så känt men mer och mer börjar uppmärksammas. Högkänslighet klassas inte som en sjukdom utan är ett tillstånd där olika sinnesorgan är mer känsliga för sinnesintryck. Det är så många som ungefär 15 till 20 procent av befolkningen som har högkänslighet av något slag och dessa människor har andra behov för att kunna må bra som behöver beaktas.

Tyvärr finns det fortfarande för lite kunskap om högkänslighet på våra arbetsplatser och för lite hänsyn tas till högkänsliga individers behov. Detta är ett ämnesområde som behövs arbetas med överallt inom samhällets alla instanser.

SAMHÄLLET ÄR BYGGT PÅ EKONOMISK TILLVÄXT

Att bortse från miljontals människors hälsa överallt i världen är inte en hållbar utveckling. Och människors hälsa och socioekonomiska situation hör tätt ihop.

Under de senaste decennierna har den hysteriska ekonomiska utvecklingen tagit ännu större fart och detta syns även på världens tudelade socioekonomiska utveckling och på människors negativa hälsoutveckling. Att tvinga in människor i förhållanden som de inte mår bra av är just en av orsakerna till dagens stora sjuklighet.

Hela dagens samhällssystem är byggt endast på ekonomisk tillväxt och vinning. Och denna tillväxt och vinning gagnar endast en bråkdel av befolkningen, övriga människor får istället negativa konsekvenser av detta på sina levnadsförhållanden och i slutändan på sin hälsa.

Den psykiska utmattningen inom många samhällsgrupper utgör en allt större belastning på vårt samhälle. Människor blir alltmer urholkade och påverkade psykiskt negativt på grund av de krav, den stress och arbetsbelastning som påtvingas dem inom sitt arbete.

Trots att pensionsåldern höjs går allt fler människor i pension i förtid för att de helt enkelt inte orkar med den arbetstakt som finns i dagens arbetsliv. Rent biologiskt minskar den fysiska styrkan och uthålligheten samt inlärningsförmågan efter 60-års ålder och detta tas inte hänsyn till i den skenande pensionsåldersutvecklingen.

Vi behöver vidta åtgärder för att alla människor ska ha möjlighet att leva hälsosamma liv. Alla människor behöver ha tillgång till bra naturlig mat och dryck. Dessutom behöver alla ha möjlighet till rörelsefrihet, att vistas utomhus, till mindre monotona arbetsmoment och mindre stress och att kunna reagera och agera enligt sitt inre genetiskt betingade ”jag”.

Vi människor är olika skapta och behöver olika mycket andrum och svängrum för att må bra. Därför behöver vi införa samhällsmönster där alla människor med sina skilda fysiska och mentala egenskaper kan välja att leva under förhållanden som de mår bra av. Samhället bör utformas att kunna ge människor bredare valfrihetsmöjligheter på alla fronter, så att alla människor kan känna sig bekväma och nöjda med sin arbets- och livssituation. Och de olika valalternativen ska vara lika i värde och ge någorlunda likadana ekonomiska förhållanden.

Alla människor är en liten del av samhället som de tillhör. Därför är det samhällets uppgift att se till att alla som tillhör detta samhälle ska ha det bra både fysiskt, mentalt och ekonomiskt. För detta är skapandet av valfrihet och tillit fundamentalt.

Vi behöver sätta alla människors och vår naturliga miljös hälsa och välmående i förgrunden och pengar och materiella ting i bakgrunden. För att leva är att ta in världen med våra sinnen, inte att samla pengar på hög.

Debattartikeln är skriven av Andrea Kontros som är legitimerad biomedicinsk analytiker och har arbetat i över 30 med biokemi och molekylärbiologi på forskningslaboratorium vid Lunds Universitet och även med humangenetik på avdelningen för klinisk genetik vid Lunds Universitetssjukhus. Hon är också behörig lärare i Biologi. Andrea är även författare och skriver romaner, noveller, dikter, text och musik till sånger. Hon har bland annat skrivit boken ”Hälsan är viktigast – vår hälsa från ett biologiskt och humanistiskt perspektiv"

Vill du veta mer om Andrea, besök hennes hemsida.